Verksamhetsinriktningen för kommande verksamhetsår syftar främst till att stärka S-kvinnor som organisation och organisera fler feminister till jämlikhets- och jämställdhetskampen inte minst genom nya medlemmar och ökat engagemang i klubbarna i hela Skåne.

S-kvinnor är socialdemokratiska feminister som ställer klasskamp, könskamp och antirasistisk kamp sida vid sida.

S-kvinnor utbildar medlemmarna för politiskt arbete.

 

Politisk strategisk inriktning 2025:

Med denna politiska strategi tydliggör vi de prioriteringar vi avser jobba för under verksamhetsåret 2025. Grunden för S-kvinnors politiska ställningstaganden är det av kongressen fastställda politiska programmet. Men för att vi i det svåra politiska läget som nu råder behöver S-kvinnor bidra till att stärka arbetarrörelsen. 2024 ägde EP-valet och vår valrörelse måste genomsyras av vårt feministisk ideologiska arbete.

Inledning och prioriterade områden:

För att konkretisera vårt politiska arbete har vi 7 punkter som ska prioriteras i vårt arbete. Varje klubb har möjlighet att lyfta egna konkreta sakfrågor till respektive område.

1. Organisatorisk inriktning

S-kvinnodistriktet ser värdet av den folkrörelse vi är en stor del av och att vi är med och stärker och får den att växa. Vi tillsammans kan hjälpas åt att bli en starkare organisation med tydligare kommunikation, fler engagerade medlemmar och ta tillvara på varandras styrkor.  Därför vill S-kvinnor Skåne utveckla denna del tillsammans med klubbarna i Skåne. Det är viktigt att vi tillsammans stärker vårt arbete med att vårda våra klubbar och dess medlemmar, vi stärker vårt politiska arbete för att växa som politisk organisation.

2.  Jämställd klimatomställning

Ett kapitalistiskt samhälle kan aldrig genomföra en rättvis och ordnad grön omställning, detta därför att marknaden alltid kommer sättas främst. Den gröna omställningen kräver en politik för jämlikhet, jämställdhet och en ekonomisk social politik som begränsar marknaden och sätter människan främst. Samhällets resurser måste fördelas rättvist, det kan aldrig vara upp till den enskilde individen att klara den gröna omställningen på egen hand. Det måste bli en rättvis och strukturell omställning som gör att de som släpper ut mest är de som betalar mest. Omställningen måste därför utgå från människors vardag utifrån ett klass- och jämställdhetsperspektiv. Idag är det främst män och den rikaste delen av befolkningen i Sverige som belastar klimatet mest, till skillnad från kvinnor och de med lägst ekonomiska förutsättningar. Kvinnor pendlar exempelvis generellt mer kollektivt kortare sträckor medan män arbetspendlar med bil längre sträckor.

För att nå målet krävs därför ett ökat fokus på jämställdhet samt de med höga inkomster och kapital, men ansvaret ligger ytterst på det system som länge belönat kortsiktigt, klimatfientligt tänkande framför ett hållbart system.

3. Internationell solidaritet och gemensam säkerhet

Vapen och militarism levererar våld, sexuellt våld mot kvinnor, död och förintelse. Människor flyr från krig, konflikter och klimatkatastrofer på dödsbringande och osäkra transporter över hav och land. Kvinnor och barn är de mest utsatta och drabbas hårdast, dessutom ökar människohandeln när fler människor tvingas på flykt. Det största antalet är offer för sexuell exploatering. Kvinnors lika deltagande som män politiskt, ekonomiskt, i klimatomställningen, civilsamhället och fredsprocesser är en viktig förutsättning för att åstadkomma en fredlig, jämställd och jämlik värld att leva i. S-kvinnor vill att vapenexporten ska upphöra helt, tills dess att så sker ska vapenexporten inte ske till länder som kränker de mänskliga rättigheterna. För att gå från upprustning till fredskultur krävs ett tankeskifte från en historiskt traditionellt, manlig säkerhetspolitik till en säkerhetspolitik som prioriterar människors gemensamma säkerhet, behov och rättigheter. Risken för att kärnvapen används har ökat, S-kvinnor vill att Sverige undertecknar kärnvapenförbudet i FN och att Sverige blir en kärnvapenfri zon. Sverige deltar som observatör i nuläget och målet är att kärnvapenförbudet ska undertecknas. Målet måste vara att arbeta mer för avspänning, dialog och diplomati, gemensam säkerhet istället för gemensam förintelse.

4. Feministiskt och tryggt arbetsliv

Dessutom, för att uppnå tryggt arbetsliv, krävs det att barnomsorgen är väl utbyggd och fungerande.

5. Stoppa mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. Mäns våld mot kvinnor omfattar fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt och sexuellt våld och är så utbrett att det klassas som ett samhälls- och folkhälsoproblem. Våld mot kvinnor är en kränkning av den kroppsliga integriteten och kvinnors grundläggande friheter och rättigheter och är självklart en brottslig handling. Våldet måste motverkas, förebyggas och offren erbjudas skydd och stöd. Att arbeta med värderingar och manlighetsnormer är också oerhört viktigt och måste genomsyra hela samhället.

6. Gemensamt ägd och finansierad välfärd

Ett feministiskt samhälle måste bygga på allas tillgång till fungerande välfärd av hög kvalitet, men en stark och gemensam välfärd är inte slutmålet, den är ett verktyg för att utöka demokratins räckvidd. Det är en grund för allas frihet. När välfärden inte räcker till är det oftast kvinnorna som får kompensera för bristerna genom att gå ner i arbetstid.

Välfärden ska finansieras gemensamt och vara demokratiskt styrd. Det kräver att folkvalda politiker ges möjlighet att ta större ansvar för välfärden. Den offentliga sektorn ska inte styras av marknadskrafter. När välfärden privatiseras blir skolan och vården ojämlik.

7. Jämställd hälso- och sjukvård

: Vården ska finnas nära, vara tillgänglig och på lika villkor för hela befolkningen. En mer marknadsstyrd hälso- och sjukvård som kännetecknas av privatiseringar, etableringsfrihet och privata sjukförsäkringar sätter behovsstyrningen ur spel och drabbar kvinnor mer än män. Det finns fler omotiverade skillnader mellan kvinnor och män som gör att hälsan inte är jämställd. Aktuell forskning visar att det skiljer sig i tillgänglighet, läkemedel, vårdkvalitet och vårdtillgång beroende på kön. Kvinnor har högre sjukskrivningstal och sämre hälsa, och när det gäller till exempel hjärt- och kärlsjukdomar är kvinnor i högre utsträckning underbehandlade och får i lägre grad behandling med nyare och dyrare läkemedel jämfört med män. Belastningsskador och stress i kontaktyrken ökar som orsak till kvinnors fysiska och psykiska ohälsa. En jämlik och jämställd omfördelning av vårdens resurser i kombination med mer kunskap och kompetens om kvinnors behov behövs för att uppnå jämställdhet i vården. Ett led i att uppnå mer jämställd vård behöver vi likställa tandvården med övrig sjukvård. Tandvård ska inte vara en klassfråga. Ingen ska behöva leva med dåliga tänder för att en inte har råd! Kvinnor med låg inkomst eller låg pension har sällan råd att gå till tandläkaren. Dålig tandhälsa kan leda till infektioner – åderförkalkning och tandlossning kan vara en orsak till hjärtinfarkt. Inflammationer i munnen är ett hot mot det allmänna hälsotillståndet. Det ska inte skilja sig om du söker vård för tänderna eller hjärtat. En jämlik tandvård ökar folkhälsan och ger därmed också en mer jämlik och jämställd hälsa. S-kvinnor kräver att tandvården jämställs med övrig sjukvård och ingår i samma försäkringssystem. Det ska inte vara några skillnader i patientavgifterna mellan att besöka en läkare eller tandläkare.